1. Vad är dyslexi

Inledning

Detta är en introduktion till dyslexi och den första delen i ett stödmaterial med syfte att skapa bättre förutsättningar för alla elever att lyckas i skolan oavsett om de har en dyslexidiagnos eller inte. Modulen riktar sig till dig som är lärare, skolledare och elevhälsoteam (EHT) och ger en gemensam grundläggande förståelse för elever med dyslexi, vad skolan och du behöver tänka på för att ge eleverna goda förutsättningar att lyckas.

För att på bästa sätt hjälpa och stärka dessa elever behöver dom få en anpassad undervisning, både när de ska lära sig att avkoda text och skriva, men även för att ge dom möjligheten att ta del av den resterande undervisningen och visa sina kunskaper på ett likvärdigt sätt. 

Förberedelser

Innan ni påbörjar modulen är det bra att alla har en gemensam bild av syftet: denna första modul handlar främst om förståelse, inte om metoder eller lösningar.

Det är också viktigt att deltagarna avsätter tid för att ta del av materialet i sin helhet. För skolledare och elevhälsoteam kan det också vara relevant att reflektera över hur innehållet relaterar till skolans befintliga rutiner, riktlinjer och ansvarsfördelning.

Som förberedelse rekommenderas att:

• modulens innehåll översiktligt gås igenom för att skapa en helhetsbild,
• deltagarna noterar frågor, igenkänning eller resonemang att ta med till gemensamma diskussioner,
• skolledningen säkerställer att modulen ges utrymme i relevanta forum (t.ex. arbetslag, elevhälsa eller ledningsgrupp).

Genomförande

Denna modul kan genomföras både individuellt och tillsammans med kollegor. Den ger dock störst effekt när innehållet diskuteras gemensamt, till exempel i arbetslag, elevhälsoteam eller ledningsgrupp.

Ett fungerande upplägg är att först ta del av materialet individuellt (filmer och texter), därefter samtala i grupp utifrån reflektionsfrågorna, och sedan använda diskussionen för att skapa samsyn kring vad dyslexi är och vilket ansvar skolan har.

Modulen behöver inte genomföras vid ett tillfälle, utan kan delas upp över flera möten vid behov. Se detta steg som grunden för de kommande modulerna i stödmaterialet.

Introduktion

I denna del introduceras grundläggande forskning om dyslexi. Ta del av filmerna och/eller läs texterna om:

• vad dyslexi är,
• hur vanligt det är,
• och vilka bakomliggande faktorer som påverkar.

Filmerna och tillhörande texter är sammanfattningar och ett urval från forskningsöversikten Dyslexi – Forskning och praxis i Sverige i en internationell kontext och är framtagna av Prinsparets Stiftelse i syfte att ge en lättillgänglig introduktion till centrala forskningsresultat.

Medverkande i filmerna är Helene Öberg, generalsekreterare för Prinsparets Stiftelse.

Vad är Dyslexi?

 Dyslexi är ett utvecklingsrelaterat tillstånd som gör det mycket svårt att lära sig avkoda ord korrekt och med flyt, svårigheter att stava är också vanligt – klicka för att läsa mer.

Personer med dyslexi har ofta svårt att koppla ihop bokstäver med ljud. Det gör det jobbigt att känna igen ord automatiskt, nåt som också kan påverka stavningen. 

Det kan ta mycket energi att läsa, vilket gör det svårt att hänga med i skolan eller förstå texter fullt ut, det betyder inte att man är lat eller ointresserad.

Forskning visar att dyslexi ofta hänger ihop med den fonologiska förmågan – alltså att uppfatta och hantera språkljud. Det är vanligt att dyslexi finns i familjen och att det påverkar livet både i barndomen och i vuxen ålder. Det finns olika sätt att definiera dyslexi som används vid olika tillfällen och i olika syften. Exempelvis definieras dyslexi på ett sätt inom forskning men på ett annat sätt när det kommer till att sätta en medicinsk diagnos.  

Gemensamt för definitionerna är att dyslexi inte förklaras av dålig undervisning, låg begåvning eller synproblem. Gemensamt är även ordavkodningssvårigheter som man säger är det vanligaste kännetecknet för diagnosen. 
 
Dyslexi handlar inte om brist på vilja – det handlar bland annat om att hjärnan bearbetar språk annorlunda är det vi ser som normen, och det kräver förståelse och rätt stöd. 

Hur vanligt är dyslexi?

Dyslexi är vanligare än många tror, forskning visar att mellan 5 och 10 procent av befolkningen har dyslexi – klicka för att läsa mer

Det betyder att det i nästan varje skolklass finns minst ett barn som har det. I vissa studier har siffran varit ännu högre, men det beror lite på hur man väljer att definiera och mäta svårigheterna. 

Det är också viktigt att förstå att dyslexi kan se olika ut. Vissa har stora svårigheter att läsa och stava, medan andra har mildare problem. Det är ett spektrum – inte en tydlig gräns. 

Forskning visar att dyslexi är något vanligare hos pojkar än hos flickor.  Man tror att det kan bero på att det finns skillnader mellan könen i vissa kognitiva funktioner som är viktiga för att kunna läsa och förstå ord. Men forskningen drar också slutsatser om att flickor med dyslexi inte uppmärksammas i lika stor grad och därför är det möjligt att fler går igenom livet utan utredning och utan att få sin diagnos.  

Dyslexi är vanligare än vi tror och ser olika ut hos varje individ och det är först när vi ser hela spektrumet som vi kan möta varje individ rättvist. 

Vad beror dyslexi på?

Dyslexi beror inte på lathet eller brist på vilja, utan det finns biologiska orsaker bakom svårigheterna att läsa och stava – klicka för att läsa mer.

Det finns däremot ingen ”dyslexi-gen” som man har med sig från födseln, utan det handlar om ett samspel mellan många olika gener som tillsammans med vissa miljöfaktorer ökar sannolikheten för dyslexi. 

Dyslexi är ofta ärftligt. Om någon i familjen har det, är sannolikheten fyra gånger större att ett barn får det. Men det finns också miljöfaktorer som samspelar och påverkar som mängden högläsning från tidig ålder, mängden språkutvecklande aktiviteter i barndomen, fattigdom, stress, miljögifter samt i hur stor utsträckning man har fått tagit del av en högkvalitativ och evidensbaserad läsundervisning.

Det finns flera sårbarhetsfaktorer som forskare kopplar ihop med dyslexi där bristande fonologisk förmåga är den med högst vetenskapligt stöd. Det kan man testa genom att låta personen “leka med ord” genom att kasta om språkljudens ordning, som att exempelvis läsa ett ord baklänges, till exempel os – so eller apa – apa.

En annan sårbarhetsfaktor är att personer med dyslexi kan ha svårt att snabbt plocka fram rätt ord, som att fort namnge en serie med välkända saker, bokstäver eller siffror.  

Bakom dyslexi finns både biologiska och miljömässiga faktorer, och det är inte individen som kan eller ska förändras, utan stödet som behöver anpassas. 

Defintion av dyslexi

Det finns flera definitioner av dyslexi och i Sverige har Høien och Lundbergs definition (1999) haft stort genomslag.

Den senaste definitionen som även har stor spridning inom forskning internationellt är framtagen av IDA (International Dyslexia Association) som presenterade en reviderad definition 2025, den lyder:

”Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som kännetecknas av svårigheter med ordläsning och/eller stavning som involverar noggrannhet, hastighet eller båda och varierar beroende på ortografin. Dessa svårigheter förekommer längs ett kontinuum av svårighetsgrad och kvarstår även med undervisning som är effektiv för jämnåriga individer. Orsakerna till dyslexi är komplexa och involverar kombinationer av genetiska, neurobiologiska och miljömässiga faktorer som samverkar under hela utvecklingen. Underliggande svårigheter med fonologisk och morfologisk bearbetning är vanliga men inte universella, och tidiga svagheter i muntligt språk förebådar ofta läs- och skrivsvårigheter.

Sekundära konsekvenser inkluderar läsförståelseproblem och minskad läs- och skriverfarenhet vilket kan hämma utvecklingen av språk, kunskap, skriftligt uttryck och övergripande akademiska prestationer. Psykiskt välbefinnande och anställningsmöjligheter kan också påverkas. Även om identifiering och riktad undervisning är viktig i alla åldrar, är stöd för språk- och läs- och skrivutveckling före och under de tidiga skolåren särskilt effektivt.”

Fritt översatt till svenska för SPSM av Martina Hedenius, legitimerad logoped, doktorsexamen (PhD).

Ta del av en fördjupning kring arbetet och ytterligare material på IDA:s hemsida

Ordlista

Reflektion

Diskussionsfrågor

• Hur definieras dyslexi i materialet, och hur skiljer sig detta från hur begreppet ibland används i vardagen i skolan?
• Vilka vanliga missuppfattningar om dyslexi känner vi igen hos oss själva, kollegor, elever eller vårdnadshavare?
• Vad innebär det i praktiken att dyslexi är ett neurobiologiskt och varaktigt tillstånd?
• Hur påverkar det vårt synsätt på elevens ansvar respektive skolans ansvar?

Fördjupning för skolledare

• Hur säkerställer vi att skolans riktlinjer och rutiner bygger på denna förståelse av dyslexi, och inte på förenklade föreställningar?
• Var riskerar vi att beskriva dyslexi som ett individuellt problem istället för ett pedagogiskt och organisatoriskt ansvar?

Källor

Hedenius, M., Petersson‑Bloom, L., Helander, J., Jonsson, U. & Bölte, S. (2025).
Dyslexi – Forskning och praxis i Sverige i en internationell kontext. KIND, Karolinska Institutet.