3. Dyslexi i skolan, utredning och relevanta styrdokument

Inledning

Den här modulen handlar om hur dyslexi påverkar skolgången, från grundskola till gymnasium och vidare studier. Den tar också upp vilket ansvar skolan har för att alla elever ska få rätt stöd i rätt tid. För elever med dyslexi kan skolan bli extra utmanande om stödet dröjer eller inte fungerar. Samtidigt visar både forskning och erfarenhet att rätt insatser kan göra stor skillnad både för kunskaper, motivation och självkänsla. Modulen riktar sig till lärare, skolledare och elevhälsa och tar upp undervisning, stöd, bedömning, betyg, utredning samt lagar och rättigheter.

Förberedelser

Inför denna modul är det bra att deltagarna redan har tagit del av de tidigare modulerna om vad dyslexi är och om helhetsperspektivet kring dyslexi.

Som förberedelse rekommenderas att:

• deltagarna tar del av innehållet,
• funderar över hur skolan idag arbetar med stöd, anpassningar och bedömning,
• funderar över situationer där osäkerhet eller olika tolkningar uppstår i praktiken.

För skolledare och elevhälsa kan det vara särskilt värdefullt att ha skolans rutiner och ansvarsfördelning i åtanke inför diskussionerna.

Genomförande

Ta del av materialet som en grund för fortsatt arbete med de andra modulerna. Modulen kan genomföras individuellt eller tillsammans med kollegor. För bästa effekt rekommenderas att reflektionsfrågorna diskuteras i grupp, till exempel i arbetslag eller ledningsgrupp, för att skapa gemensam förståelse och samsyn.

Se – introducerande filmer

Filmerna innehåller sammanfattningar och ett urval av innehållet från forskningsöversikten Dyslexi – Forskning och praxis i Sverige i en internationell kontext. Urvalet är framtaget av Prinsparets Stiftelse med syftet att ge en lättillgänglig introduktion till centrala delar av forskningen om dyslexi.

Medverkande i filmerna är Helene Öberg, generalsekreterare för Prinsparets Stiftelse.

Dyslexi i skola och högre utbildning

Skolan ska vara för alla men för elever med dyslexi kan det vara en tuff resa om de inte får rätt stöd i tid. – klicka för att läsa mer

Läsning är grunden i nästan alla skolämnen. Och om det är svårt att läsa, blir det också svårt att hänga med i alla andra ämnen. Därför är det viktigt att upptäcka dyslexi tidigt och sätta in rätt hjälp. 
 
Alla elever i Sverige har rätt till snabbt, individuellt stöd och anpassningar för att underlätta sitt lärande. Både stöd i klassrummet, eller mindre extra insatser ska sättas in och skolan behöver inget särskilt beslut för att göra det. Vid behov av större insatser behöver man göra en pedagogisk utredning som sen rektorn fattar beslut utifrån. 

Forskningen säger att det som fungerar bäst när det kommer till stöd är en strukturerad, evidensbaserad läsundervisning där man lär sig ljud för ljud, ofta kallad phonics. Även extra träning i små grupper eller enskilt samt assisterande teknik, som talsyntes och stavningshjälp är verktyg man ser fungerar. 

Rätt stöd kan vara avgörande – särskilt från mellanstadiet och uppåt när man förväntas gå från att lära sig att läsa till att läsa för att lära. 

Men det finns utmaningar, många svenska skolor saknar kunskap om dyslexi och/eller resurser. Det gör att elever riskerar att inte få det stöd de har rätt till, vilket kan påverka både betyg och självkänsla. 

Även i högre studier, som gymnasiet eller universitet, har studenter med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter rätt till stöd. Stödet kan innefatta anpassad litteratur som till exempel talböcker eller talsyntes, hjälp med anteckningar, möjlighet att spela in föreläsningar, mentorstöd, extra handledning, anpassningar vid examination eller sänkt studietakt. 

För att få anpassning krävs ett intyg eller en utredning som visar på en funktionsnedsättning som påverkar studierna. 

Alla elever kan lyckas, men bara om vi bygger en skola där olikheter ses som en tillgång, inte ett hinder. 

Varför strukturerad, tydlig och upprepande undervisning gynnar alla elever:

Strukturerad och tydlig undervisning är inte bara effektiv för elever med dyslexi, utan gynnar alla elever i klassrummet. Genom att tydligt visa hur bokstäver och ljud hänger ihop, ge många exempel och repetera övningar skapas en stabil grund för läsutveckling. Upprepning och systematik hjälper elever att automatisera läsningen, vilket frigör kognitiva resurser för att förstå textens innehåll. För elever med dyslexi är denna metod avgörande för att kompensera för svårigheter med avkodning och utveckla en god läsförmåga, men även elever utan svårigheter för avkodningen får en stabilare läsförmåga. Detta gör att forskningsbaserade metoder bör ses som den anmäla undervisningsstrategi, inte en anpassad speciallösning.

Betygsättning för elever med dyslexi

Undantagsbestämmelsen, ofta kallad pysparagrafen, gör det möjligt för en lärare att i samband med betygssättning bortse från enstaka delar av betygskriterierna när en elev på grund av en funktionsnedsättning inte har någon verklig möjlighet att nå just dessa delar.

Syftet är att skapa likvärdiga förutsättningar för elever som annars skulle riskera att få ett betyg som inte speglar deras faktiska kunskaper. Bestämmelsen gäller både vid terminsbetyg och slutbetyg och får endast användas vid själva betygssättningen, inte i undervisningen, den löpande bedömningen eller vid nationella prov, där undantagsbestämmelsen inte gäller.

Det är alltid den lärare som sätter betyget som ansvarar för att bedöma om undantagsbestämmelsen kan tillämpas. Bedömningen grundar sig på lärarens kännedom om elevens funktionsnedsättning och huruvida den är varaktig, samt på om de delar av betygskriterierna som eleven inte når verkligen kan betraktas som enstaka delar som tex stavning.

Om svårigheterna faktiskt hade kunnat lösas genom stödinsatser, ska undantagsbestämmelsen inte användas. Då man utgår från att dessa stödinsatser som assisterande teknik har tillämpats korrekt.

Det krävs ingen fastställd diagnos för att tillämpa bestämmelsen, men eleven måste ha en funktionsnedsättning eller ett liknande bestående personligt förhållande som utgör ett direkt hinder för att kunna uppfylla just de delar av betygskriterierna som undantas.

Det finns inte heller något krav på att läraren ska dokumentera att undantagsbestämmelsen har använts, och det ska inte framgå i betygsdokumentet att läraren har bortsett från vissa delar av kriterierna. Själva betyget ska se ut som vanligt och beslutas på samma nivå av professionalism och likvärdighet som andra betygsbeslut.

Läs mer om detta på Skolverkets hemsida. Undantagsbestämmelsen vid betygssättning – Skolverket

Relevanta lagar, konventioner och aktörer

Visste du att personer med dyslexi har rätt till stöd enligt både svensk lag och internationella konventioner? – klicka för att läsa mer.

I Sverige regleras rätten till stöd bland annat i skollagen, där det står att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Det betyder att skolan måste anpassa undervisningen så att även elever med dyslexi får möjlighet att lyckas. Skollagen bygger bland annat på barnkonventionen som exempelvis innebär att inget barn får diskrimineras. 

Även diskrimineringslagen är viktig, den förbjuder att någon missgynnas på grund av funktionsnedsättning, vilket dyslexi kan räknas som. 

Internationellt finns FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige har skrivit under. Den säger att alla har rätt till utbildning, arbete och delaktighet oavsett förutsättningar. Men lagar räcker inte alltid. För att de ska göra skillnad behöver många aktörer hjälpas åt att ta ansvar. 

Kommunerna är huvudsakligen ansvariga för skolgången från förskola till vuxenutbildning. Det innebär att skolhuvudmannen ansvarar för att barn och elever får det stöd de behöver under sin utbildning. Regionerna ansvarar för hälso- och sjukvården. I vissa fall är det regionen som utreder läs- och skrivsvårigheter som dyslexi, men arbetssättet kan variera; vissa regioner utreder bara barn, andra bara vuxna och vissa båda. Statliga aktörer som på olika sätt ska bidra till arbetet för inkludering är: arbetsförmedlingen, myndigheten för arbetsmiljökunskap, myndigheten för tillgängliga medier, skolverket, skolinspektionen, specialpedagogiska skolmyndigheten och skolforskningsinstitutet. 

Sen finns det också flertalet ideella organisationer som ger stöd till personer med dyslexi och deras anhöriga som exempelvis Dyslexiförbundet, Föräldraföreningen för dyslektiska barn, Svenska Dyslexiföreningen och Svenska Dyslexistiftelsen. 

Tillsammans behöver alla de här aktörerna arbeta för att skapa ett samhälle där alla får rätt stöd – och där olikheter ses som en styrka.

Läs mer om relevanta aktörer här och hitta vidare stöd på deras hemsidor.

Hur utreds dyslexi?

Att utreda dyslexi handlar om att förstå varför någon har svårt att läsa och stava och vad personen behöver för att få rätt stöd. – klicka för att läsa mer.

En dyslexiutredning görs ofta av en logoped, specialpedagog eller psykolog. Den består av flera delar som tester, samtal och kartläggning över hur personen klarar läsning, skrivning och språk. 

En viktig del är att titta på ordavkodning, alltså hur snabbt och korrekt man kan läsa enskilda ord. Ofta testas också stavning, språklig förmåga och arbetsminne. En viktig del i utredningen är att förstå hur det fungerar i skolan eller på jobbet. 

Utredningen ska inte bara ge en diagnos den ska också visa på vilket sätt diagnosen påverkar personen och vilket stöd den behöver. Det kan handla om extra lästräning, tekniska hjälpmedel eller anpassningar i undervisningen.  

Ju tidigare dyslexi upptäcks, desto bättre stöd kan man få. Därför är det viktigt att ta barns svårigheter på allvar, utreda och sätta in stöd i tid! 

Att skilja dyslexi från andra orsaker till lässvårigheter

Att skilja dyslexi från andra orsaker till lässvårigheter är viktigt för att ge rätt stöd. Dyslexi kännetecknas av kvarstående svårigheter med avkodning och stavning trots normal begåvning och bra undervisning. Försenad utveckling innebär att barnet ligger efter men snabbt förbättras med rätt undervisning, medan otillräcklig undervisning beror på bristande pedagogiska insatser, inte på elevens förmåga.

En noggrann kartläggning av elevens språkliga förmåga, undervisningshistorik och respons på stödinsatser är avgörande för att ställa rätt bedömning. Tidig screening och uppföljning är centralt för att undvika felaktiga antaganden och fördröjda insatser.

Reflektion

Diskussionsfrågor

• Hur fungerar stödet för elever med dyslexi hos oss idag?
• Var uppstår osäkerhet kring ansvar, stöd eller bedömning?
• Hur arbetar vi med strukturerad undervisning i praktiken?
• Hur förbereder vi elever för övergången mellan olika stadier i grundskolan eller till gymnasium och vidare studier?

Fördjupning skolledare och elevhälsa:

• Hur hänger undervisning, stöd och organisation ihop?
• Vad behöver utvecklas vidare i vår verksamhet?

Fördjupning

Dyslexi och flerspråkighet (SPSM)

Undantagsbestämmelsen vid betygssättning – Skolverket

Källor

M Hedenius, L Petersson-Bloom, J Helander, U Jonsson, S Bölte (2025). Dyslexi – Forskning och praxis i Sverige i en internationell kontext, KIND. s. 39–42 och s. 18–21; 39–40