Vad är dyslexi?

På Prinsparets Stiftelse förklarar vi dyslexi så här: det är en utmaning med att lära sig läsa och skriva. Det är som att hjärnan har en annorlunda väg för att lära sig dessa färdigheter. Detta kallas också för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, vilket betyder att hjärnans sätt att bearbeta information är lite annorlunda. Dyslexi kan göra det svårt att snabbt komma ihåg ord och att läsa flytande utan att stanna upp. Men kom ihåg, dyslexi har inget med hur smart du är att göra!

Världshälsoorganisationen (WHO) menar att dyslexi innebär svårigheter att lära sig förmågor relaterade till läsning. Det handlar om läsprestanda och har inget att göra med andra saker som till exempel intelligens eller om man inte har tillräcklig tillgång till utbildning.

Dyslexi i vardagen

När någon har dyslexi kan de ha svårt med bokstäver och ord. Till exempel kan det vara knepigt att lägga ihop ljuden i ett ord eller att stava ordet rätt. Men varje person med dyslexi är unik, och vissa kan ha det lättare än andra.

Många har dyslexi

Visste du att omkring fem till åtta procent av Sveriges befolkning uppskattas ha dyslexi? Det är ganska många! Dyslexi är vanligt och det har ingenting att göra med hur bra man, är i skolan eller vilken bakgrund man har. 

Tidig hjälp är viktig

Om dyslexi upptäcks tidigt, kan personen få hjälp och stöd så att läsning och skrivning blir lättare. Därför är det viktigt att prata med lärare eller en logoped om du misstänker att du eller någon du känner har dyslexi.

Dyslexi kan vara ärftligt

Dyslexi kan vara ärftligt. Det betyder att om någon i familjen har dyslexi, finns det en större chans att andra också kan få det, men det kan visa sig på olika sätt hos olika personer.

Samexisterande diagnoser

Man uppskattar att omkring 40% av de som har dyslexi också har en annan samexisterande diagnos, som exempelvis autism eller ADHD. Eftersom det är ganska vanligt med samexisterande diagnoser är det viktigt att se människan som en helhet och utgå ifrån de individuella behoven. Alla är vi unika och så är även våra sätt att lära oss och fungera som människor. 

Här är några exempel på samexisterande diagnoser och tillstånd:

• ADHD
  Adhd är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder. De vanligaste symtomen vid adhd är uppmärksamhetsproblem, impulsivitet och överaktivitet. Svårigheterna kan förekomma var för sig eller i kombinationer. (Källa: 1177)
   
• Autism
  Autism visar sig i socialt samspel och i social kommunikation. Det visar sig också i begränsade repetitiva mönster i beteenden, intressen eller aktiviteter. (Källa: 1177)
   
• Tourettes syndrom 
  Tourettes syndrom visar sig som verbala och motoriska tics i varierande grad. Det kan också innebära svårighet att koncentrera sig och att kontrollera impulser, samt tvångsmässigt beteende. (Källa: 1177)
  
• Dyskalkyli
  Dyskalkyli innebär svårigheter att räkna och förstå siffror. Det kan också innebära utmaningar med att exempelvis se hur siffror och tal förhåller sig till varandra, tyda tabeller och diagram och att lära sig klockan. (Källa: 1177)
  
• Dyspraxi
  Dyspraxi är en funktionsnedsättning som innebär att personen har svårt att koordinera sina muskelrörelser. Dyspraxi kan vara medfödd, bero på neurologisk sjukdom eller skada, som exempelvis stroke. (Källa: neuro.se)
  
• Intellektuell funktionsnedsättning
  Att ha en intellektuell funktionsnedsättning innebär att ha svårt att förstå och lära sig vissa saker. Det finns olika grader av intellektuell funktionsnedsättning. (Källa:1177) 
  
• Språkstörning
  Språkstörning innebär att man har svårt att lära sig och använda sitt eller sina förstaspråk/modersmål. Språkstörning hörs inte på uttalet, men gör att det kan bli svårt att formulera sig och förstå språk. Det kan till exempel vara svårt att hitta ord snabbt, formulera korrekta meningar, berätta något, förstå instruktioner eller hänga med när någon annan förklarar eller berätta något. Språkstörning gör dessutom att det blir svårt att förstå det man läser och uttrycka sig skriftligt. Ungefär hälften av de som har språkstörning har också dyslexi.
   
• Läs- och skrivsvårigheter 
  Generella läs- och skrivsvårigheter omfattar alla som har svårt att läsa och skriva oavsett orsak och förekommer hos cirka 20-25 procent av befolkningen. Problemen kan orsakas av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, kognitiva svårigheter, bristfällig undervisning, för lite övning, annat modersmål och hörsel- eller synnedsättning. (Källa: SPSM)