Undervisning och tidiga insatser – Lärare

Inledning

Den här delen ger lärare en samlad, praktisk vägledning för hur tidig upptäckt, undervisning och stöd kan organiseras i klassrummet så att elever i riskzonen för dyslexi eller med dokumenterad dyslexi får tidiga, samordnade och verkningsfulla insatser.

Genomförande

Genomför denna del individuellt eller med kollegor, vi rekommenderar att ni gör reflektionsfrågorna i grupp för bästa möjliga effekt. 

Ta del av

Analysera elevens läsutveckling

The Simple View of Reading är en modell för läsning som förklarar läsförståelse som en produkt av två faktorer; avkodning och språkförståelse. Formeln visar att läsförståelse bara kan uppnås om man både har avkodningsförmåga och språkförståelse. Om den ena förmågan saknas uteblir läsförståelsen. Avkodning är den tekniska delen av läsning, det vill säga förmågan att koppla samman språkljud med bokstav och bokstavskombinationer, fonem-grafem. Om man brister i avkodningsförmågan som vid dyslexi kommer läsförståelsen bli lidande även om man har en god språkförståelse med; gott ordförråd, god grammatisk förståelse och god förmåga att resonera.

Om man brister i språkförståelsen kommer läsförståelsen bli lidande även om man läser med flyt och har en automatiserad ordavkodning. Strukturerade arbetssätt, som exempelvis Bornholmsmodellen eller Jämna steg, kan användas för att systematiskt utveckla elevernas fonologiska medvetenhet och stödja avkodningen. 

The Simple View of Reading

Modellen The Simple View of Reading kan åskådliggöras med hjälp av en enkel formel: 

Läsförståelse = Avkodning x Språkförståelse

Film framtagen av Lexplore, medverkar gör Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling, som 12:20 minuter in i föreläsningen går igenom modellen. I början av föreläsningen lyfter Barbro också upp forskningen bakom modellen, förklarar vanliga missförstånd och reder ut viss kritik som riktats mot den som man också kan ta del av för fördjupning.

Stöd för lässvårigheter

Stödinsatserna vid lässvårigheter ser olika ut beroende på vilka faktorer som ligger till grund för problemen. En elev kan ha språkliga svårigheter men god avkodningsförmåga, medan en annan elev kan ha blandade lässvårigheter som innebär svårigheter med både avkodning och språkförståelse. 

Elever med dyslexi har svårigheter att automatisera ordavkodningen, vilket är en förutsättning för ett gott läsflyt. De fonologiska svårigheterna innebär att eleven får svårt att läsa och skriva eftersom både läsning och skrivning bygger på kopplingen mellan språkljud och bokstavstecken. 

Exempel på stöd vid avkodningssvårigheter:

• högläsning.
• ljudande tangentbord.
• omvandla text till tal med talsyntes.
• inlästa- och digitala läromedel.
• inläst skönlitteratur.
• OCR-tolkning (Optical Character Recognition) av text i bilder så att texten kan bli redigerbar och uppläst med talsyntes.

Exempel på stöd för språkförståelse:

• visuellt stöd.
• filmer.
• begreppsordlista.
• tankekartor.

Källa: Analysera och stöd elevens läs- och skrivutveckling (SPSM)

Snabb respons i undervisningen (RTI i praktiken)

När tidiga signaler uppmärksammas behöver undervisningen anpassas direkt. Ett sätt att arbeta strukturerat och tydligt med detta är att använda Response to Intervention (RTI). RTI är en modell som hjälper lärare att upptäcka svårigheter tidigt och att förebygga att de växer sig större.

RTI används främst för tidig läsundervisning i åk F–3 men modellen är möjlig att fortsatt använda i högre årskurser och i andra ämnen. Modellen bidrar till att:

• fler elever utvecklar sin läsförmåga i tid.
• undervisningen blir mer träffsäker.
• stödinsatser sätts in tidigt och systematiskt.

Eskilstunas arbete med RTI

I Eskilstuna kommun används modellen som en struktur för att omsätta kartläggning och analys i undervisningen. Modellen är en del av det systematiska arbetet med att ge alla elever rätt stöd i rätt tid och utgår från en tydlig process: screening → analys → planering → genomförande → uppföljning

Genom regelbunden kartläggning, till exempel med LegiLexi, får läraren en aktuell bild av elevernas läsutveckling. Resultaten används direkt för att planera undervisningen, där eleverna får stöd utifrån sina behov.

Eskilstunas beskriver vikten av att snabbt anpassa undervisningen utifrån elevernas utveckling. Insatserna är tidsbegränsade och följs upp kontinuerligt, vilket gör det möjligt att justera undervisningen under pågående arbete och gör att tidiga insatser blir en naturlig del av undervisningen.

Reflektion

Diskutera i arbetslaget

• Hur tydlig och gemensam är vår struktur i läsundervisningen, och när riskerar elever i riskzon att bli osynliga?
• Hur följer vi upp läsutvecklingen löpande och använder den i planeringen?
• Hur snabbt justerar vi undervisningen vid svag progression?
• Hur säkerställer vi fungerande samverkan när extra anpassningar inte räcker?

Agera

Formulera ett tydligt mål för 3–6 veckor, till exempel:

• Under 4 veckor: Träna läsflyt varje dag. Testa eleverna före och efter för att se vad som har förbättrats.
• Under 3–5 veckor: Titta på hur alla elever läser (avkodar) på ett strukturerat sätt. Anpassa undervisningen direkt utifrån vad du ser.
• Under 5 veckor: Gör tre klassrumsbesök hos varandra. Titta särskilt på hur läraren visar (modellerar). Prata tillsammans efteråt om vad som fungerade bra och vad som kan utvecklas.