Organisera för tidig upptäckt och tidiga insatser – Skolledare

Inledning

Tidig upptäckt av elevers olika behov är avgörande för likvärdighet och för att alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Denna modul riktar sig till skolledare och ger stöd i att bygga strukturerade, hållbara och gemensamma arbetssätt för uppföljning, analys och tidiga insatser. Med utgångspunkt i forskning, styrdokument och skolans systematiska kvalitetsarbete konkretiseras rektors ansvar och hur ledarskap kan bidra till att analys leder till förbättrad undervisning i praktiken.

Det här ska du få syn på

• varför tidig upptäckt är avgörande.
• hur systematiskt kvalitetsarbete (SKA) hänger ihop med läsutveckling.
• skolledningens roll
• vad som krävs för likvärdighet.

Modulen kan anpassas utifrån skolans förutsättningar, modulen ska inte ses som ett separat material, utan som ett stöd för att strukturera, fördjupa och konkretisera det arbete som redan pågår på skolan.

Rekommenderat upplägg

Modulen genomförs med fördel i tre steg: förstå – analysera – agera, i linje med skolans systematiska kvalitetsarbete (SKA). Genomför denna del individuellt eller med kollegor, vi rekommenderar att ni gör reflektionsfrågorna och sätter mål tillsammans med relevanta personer i till exempel ledningsgrupp och/eller elevhälsoteam för bästa möjliga effekt.  

Ta del av

Rektor och skolledares ansvar och uppdrag 

Rektorn ansvarar för att utbildningen på skolan kontinuerligt planeras, följs upp, analyseras och utvecklas i samarbete med personal och elever. I arbetet med läs- och skrivutveckling innebär detta att rektorn säkerställer gemensamma rutiner för uppföljning, att analyser leder till beslut om insatser och att arbetet är en integrerad del av skolans systematiska kvalitetsarbete.

Läs mer på Skolverkets hemsida

Exempel

På skolan finns en årscykel där kartläggningar i F–3 genomförs vid fasta tidpunkter. Resultaten sammanställs av specialpedagog och analyseras gemensamt av arbetslag och rektor. Beslut om undervisningsutveckling och stödinsatser dokumenteras och följs upp till nästa period.

Varför är rutiner för tidig upptäckt avgörande för likvärdighet? 

Forskning visar att skolor som lyckas öka elevernas läsförmåga har systematiska och välförankrade rutiner för uppföljning och tidiga insatser. Tidig identifiering av elever i riskzon minskar behovet av mer omfattande stöd i senare årskurser och ökar möjligheten för fler elever att nå kunskapsmålen. 

Källa: Leda för läsutveckling, 2025; Så löser vi läskrisen på lågstadiet Fälth L. & Hallin A-E. 2023.

Att följa elevers läsutveckling handlar inte enbart om att upptäcka svårigheter. Skolan behöver också säkerställa att varje elev utvecklas utifrån sina förutsättningar. Progression ska följas upp systematiskt och resultaten behöver synliggöras för elever och vårdnadshavare. Det gör utvecklingen tydligare och stärker delaktigheten i lärandet.

Här är Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial i förskoleklass och bedömningsstöd i årskurs 1 en viktig grund. Materialet ska användas som en del av undervisningen och ligga till grund för uppföljning och analys.  

Samtidigt behöver arbetet fortsätta i alla årskurser. 
I högre årskurser (4–9) handlar screening i högre grad om att:  

• följa upp elevers läsutveckling över tid, 

• identifiera kvarstående eller nytillkomna svårigheter, 

• förstå hur elever hanterar mer komplexa och ämnesspecifika texter. 

Här blir screening en del av en återkommande uppföljning, och inte en enskild insats. 

Exempel: När alla klasser använder samma observationsstöd och screeningar minskar risken att elevers behov upptäcks sent eller bedöms olika beroende på undervisande lärare. 

Från upptäckt till insats

Många skolor organiserar arbetet med tidig upptäckt genom RTI (Response to Intervention), en modell där undervisning, stödinsatser och uppföljning sker stegvis. Modellen bygger på att alla elever får undervisning av hög kvalitet, att elever som behöver mer stöd identifieras tidigt och att insatser följs upp systematiskt.

För skolledningen handlar detta om att skapa strukturer för uppföljning, analys och samordning av insatser.

En fördjupning om RTI finns i Del 3.

Vad behöver finnas på plats?

I rapporten Leda för läsutveckling identifierar författarna att ett hållbart ledarskap för ökad läsförmåga bygger på sex områden som tillsammans skapar struktur, kontinuitet och gemensamt ansvar:  

1. Ordinarie läsundervisning som grund – undervisningen är tydlig, explicit och strukturerad, med gemensamma modeller som Simple View of Reading. En stark grundundervisning gynnar alla elever och minskar behovet av senare stöd.  

2. Systematisk kartläggning och analys – elevernas läsutveckling följs upp regelbundet. Resultaten används aktivt som underlag för analys och planering av insatser.  

3. Stödinsatser – tidiga signaler leder till konkreta åtgärder. Rutinerna för beslut om stöd är tydliga och kända av alla.  

4. Beslut utifrån analys – beslut fattas utifrån dokumenterade resultat, inte enskilda bedömningar. Data används både för pedagogiska beslut och resursfördelning.  

5. Kompetensutveckling – lärarnas och specialpedagogernas kunskap om läs- och skrivutveckling fördjupas systematiskt. Rektor säkerställer kontinuitet i lärandet.  

6. Samarbete och delat ansvar – lärare, specialpedagog, elevhälsa och skolledning arbetar tillsammans utifrån gemensamma rutiner och mål. 

Kvalitativa överlämningar

För att tidiga insatser ska få långsiktig effekt behöver skolan ha gemensamma rutiner för överlämningar mellan förskola, årskurser, stadier och skolor. En kvalitativ överlämning beskriver inte bara elevens svårigheter utan även styrkor, progression, genomförda insatser och vilka anpassningar som har varit framgångsrika.

Målet är att eleven inte ska behöva identifieras på nytt vid varje övergång, utan att undervisning och stöd kan fortsätta utan onödiga avbrott.

Hur möjliggör ledarskapet detta?

Forskningen visar att skolledares påverkan på elevers lärande främst sker indirekt, genom hur organisation, samarbete och uppföljning formas. Detta innebär att skolledarens uppgift är att skapa strukturer där undervisning, analys och professionellt lärande hänger ihop. I studien Linking leadership to learning beskrivs inte konkreta checklistor eller färdiga modeller för hur skolledarskap ska utövas i vardagen. Däremot visar forskningen tydligt vilka organisatoriska och kulturella förutsättningar som är kopplade till förbättrad undervisning och elevers lärande.

Utifrån dessa resultat kan några praktiska exempel på integrerande ledarskap formuleras. Dessa exempel ska inte förstås som direkta citat ur rapporten, utan som arbetssätt som stöds av forskningen. 

I praktiken kan ett integrerande ledarskap innebära att skolledaren:

Kopplar undervisning till gemensamma mål. Exempel: Vid terminsstart konkretiseras målen i samtal med arbetslagen: vad ska eleverna möta i undervisningen, och hur följer vi upp om det ger effekt?

Skapar strukturer för gemensam analys. Exempel: Resultat från kartläggningar diskuteras på schemalagda analysmöten i arbetslag eller EHT, med fokus på undervisningens innehåll och organisering.

Använder data för utveckling, inte kontroll. Uppföljning används för att förstå undervisningens effekter och ligga till grund för beslut om nästa steg. Exempel: Skillnader mellan klasser leder till gemensam analys av arbetssätt och undervisningsupplägg inte till jämförelser mellan lärare.

Skapar samsyn och delat ansvar. Exempel: Beslut om extra anpassningar eller stöd tas gemensamt med relevanta funktioner och följs upp systematiskt.

För in ny kunskap på ett genomtänkt sätt. Exempel: Forskning, kompetensutveckling och nya idéer kopplas tydligt till skolans behov och till den pågående undervisningspraktiken. 

Säkerställ likvärdighet i undervisning och stöd. Organisationen utformas så att alla elever får tillgång till god undervisning och tidiga insatser, oavsett klass eller årskurs. 

Rektorns uppgift är att vara drivande i det pedagogiska ledarskapet. Det innebär att sätta riktning för läsundervisningen, ta fram gemensamma mål och säkerställa att hela organisationen arbetar i samma riktning. Rektor ansvarar för att det finns systematiska rutiner för uppföljning, analys och återkoppling på undervisningen i alla ämnen, men med särskilt fokus på elevernas språk- och läsutveckling. 

Se

Hur utreds och diagnosticeras dyslexi?

Fördjupning: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) beskriver hur en pedagogisk utredning av dyslexi kan användas för att förstå elevens svårigheter och behov av stöd.

Pedagogisk utredning av dyslexi

Om systematiskt kvalitetsarbete

Filmen lyfter kärnan i det systematiska kvalitetsarbetet och hur skolledare kan analysera och utveckla undervisningen tillsammans med personalen.

Reflektion och analys

Nuläge

• Vad fungerar redan väl i arbetet med tidig upptäckt?
• Var ser vi skillnader mellan klasser eller grupper?

Undervisning och analys

• Vad menar vi med kvalitet i undervisningen?
• Hur används resultat och kartläggning för att utveckla undervisningen?
• Vilka forum har vi för gemensam analys?

Organisation och ansvar

• Är ansvarsfördelningen tydlig?
• Hur fungerar samarbetet mellan lärare, elevhälsa och skolledning?

Förutsättningar framåt

• Har vi rätt struktur, tid och kompetens för att lyckas?
• Vad behöver vi utveckla vidare?

Agera

Formulera gemensamt ett konkret mål för skolans fortsatta arbete med tidig upptäckt. 

Exempel: 

• Vi ska säkerställa att varje årskurs har gemensamma rutiner för att följa upp elevers läsutveckling. 

• Alla lärare i F–3 ska använda samma observationsstöd senast nästa termin. 

Låt målet vara enkelt, mätbart och genomförbart inom 3–6 månader. Följ upp i ledningsgruppen och använd resultatet som underlag för nästa steg i skolans kvalitetsarbete. 

Fördjupning 

Fördjupningen ger dig som skolledare möjlighet att fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet kring läs- och skrivundervisning. 

Här finns utvalda stödmaterial som kan användas för att analysera nuläget, skapa samsyn och planera nästa steg. 

• SPSM – Garantin för tidiga stödinsatser 
  Till materialet 
  Vägledning om hur skolledare och huvudmän kan organisera arbetet för att elever ska få rätt stöd i rätt tid. 

• SPSM – Tillgänglig utbildning: stöd i det systematiska kvalitetsarbetet 
  Till materialet 
  Visar hur SPSM:s nivåmodell (individ–grupp–skola–huvudman) kan användas i uppföljning och analys. 

• Skolverket – Huvudmannens ansvar för stödinsatser (PDF) 
  Ladda ner PDF 
  Beskriver huvudmannens ansvar och ger exempel på hur ansvarsfördelningen kan tydliggöras i praktiken. 

Källor och referenser  

Forskning och litteratur 

Leithwood, K. & Jantzi, D. (2021). Leading student learning: What successful school leaders do. Routledge.  

Leda för läsutveckling, I Thulin Olander & M Åkerlund, 2025

Forskningsöversikten: Dyslexi – Forskning och praxis i Sverige i en internationell kontext, Kind 2025