Fast form, flytande form och gasform (Kemi åk 4-6)

Inledning

Detta är en exempel-lektion som kan användas rakt av i undervisningen om näringskedjor eller hämta inspiration kring för att bygga undervisning med fokus på lärande snarare än textproduktion i alla ämnen och årskurser.

Förberedelser

Skriv ut bild- och begreppskort och elevmaterial innan lektionen, se till att alla elever har material som bildkort, begreppskort, elevmaterial, sax, limstift och pennor tillgängligt.

Genomförande

Vi upptäcker ämnenas former

Visa begreppskorten:

Låt eleverna sortera ämneskorten.

💬 Vilka var lätta att sortera? 💬 Vilka var svåra? 💬 Hur tänkte ni?
Gå igenom några exempel tillsammans och säkerställ att alla känner igen de tre formerna.

Vad har de gemensamt?

Låt eleverna använda sina sorterade kort.

Be dem visa något som kan hällas. 💬 Vad hade alla dessa ämnen gemensamt?
Slutsats: Flytande ämnen kan hällas.

Be dem visa något som behåller sin form. 💬 Vad hade alla dessa ämnen gemensamt?
Slutsats: Fasta ämnen behåller sin form.

Be dem visa något som fyller hela utrymmet där det finns. 💬 Vad hade alla dessa
ämnen gemensamt?
Slutsats: Gaser fyller hela utrymmet.

Sammanfatta tillsammans

Fast form = Behåller sin form
Flytande form = Kan hällas
Gasform = Fyller hela utrymmet

Kan ämnen byta form?

Visa:

Is → Vatten → Vattenånga

Samtala

💬 Vad har de gemensamt? 💬 Vad händer när is värms upp? 💬 Vad händer när vatten
värms upp? 💬 Vad händer när vatten kyls ner?

Visa exempel från vardagen:
🍫 Choklad • 🧈 Smör • 🍦 Glass • ️ Stearinljus
💬 Vad händer när de blir varma? 💬 Vad händer när de blir kalla? 💬 Kan ni komma på
fler ämnen som ändrar form?

Gemensam slutsats

Ämnen kan byta form när de värms upp eller kyls ner.

Avslutning

💬 Kan alla ämnen byta form? 💬 Varför smälter choklad lättare än salt?
💬 Vilka ämnen hemma har ni sett ändra form?

Viktigt att lyfta: Fasta ämnen behåller sin form, flytande ämnen kan hällas, gaser fyller hela
utrymmet och ämnen kan byta form när de värms upp eller kyls ner.